Vi genomförde nyligen årets första CIO Connect – ett koncept där vi samlar CIO:er från olika delar av näringslivet och offentlig sektor för att diskutera och dela erfarenheter kring viktiga frågor inom hållbarhetsområdet. Temat för detta tillfälle var datacenters klimatavtryck, och vi utforskade frågan tillsammans med Staffan Stymne, CEO och Cecilia Hjertzell, Chief Sustainability Officer, från T.Loop.
Trots datacentrens viktiga roll i dagens samhälle är frågan om hållbarhet allt mer relevant när det gäller dess energiförbrukning. Datacenter kräver enorma mängder elektricitet för att driva servrar, kyla utrustning, samt för att upprätthålla en konstant och pålitlig drift. Fokuset under morgonen låg därför på att diskutera hur vi kan säkerställa att detta sker på ett hållbart sätt, vilka krav vi bör ställa på leverantörer, och hur de nya rapporteringskraven spelar in.
Hur väljer man hållbart?
För att välja klimatsmart när det kommer till datacenter finns det framförallt tre aspekter att tänka på:
- Datacentrets energieffektivitet – också kallat Power Usage Effectiveness (PUE). PUE representerar förhållandet mellan den totala energianvändningen för hela datacentret och den energi som används av själva IT-utrustningen, såsom servrar och lagring. Ju lägre PUE-värdet är, desto mer energieffektivt är datacentret.
- Energimixen – vilken sorts energi används i datacentret? Drivs det av kol, naturgas eller förnybara energikällor som sol och vind? Detta beror ofta på var i världen datacentret ligger, och därför är den geografiska placeringen en fråga som bör spela in i valet av datacenter.
- Värmeåtervinning – en annan viktig aspekt är vad som görs med den restvärme som datacentren skapar. Återvinns den för att exempelvis värma upp fastigheten, eller går den helt till spillo.
Datacentrens energianvändning ökar snabbt
Mängden beräkningar och de enorma datamängderna som krävs idag, med intåget av tekniker som bland annat AI och blockchain, har gjort datacenter än mer energislukande och tillgången på grön energi för att möta behovet är svår att lösa. Kapaciteten i världens datacenter minskar snabbt i och med dessa tekniker och många nationer har nu satt etableringsstopp för nya datacenter på grund av deras påverkan på bland annat infrastruktur och miljö.
En av de avgörande aspekterna i ett datacenters energianvändning är hur servrarna kyls – och vad som görs med den värme som blir över. Idag kyls datacenter framförallt med el, men ett mer energieffektivt sätt är att använda vätskekylning, exempelvis immersion cooling.
Vikten av att kunder ställer krav
Diskussionen visar att det är viktigt att inse vilken makt som ligger hos dig som kund – och att vi genom att sätta oss in i frågorna också blir bättre beställare. Eftersom branschen fortfarande är oreglerad måste vi själva vara granskande när i valet av leverantör. Idag kan aktörer själva hävda att de är ”gröna” utan att hänvisa till tydliga fakta. Därför bör man själv veta vilka data man letar efter och vad dessa innebär.
Höjda hållbarhetskrav och ökad öppenhet
Lagringsbranschen har hittills varit oreglerad, och det har varit svårt att få tag på tillförlitliga uppgifter om datacentrens faktiska klimatpåverkan. I och med de ökade hållbarhetsrapporteringskraven i EU, energieffektiviseringsdirektivet och nya lagar i länder som Tyskland och USA så ställs allt högre krav på datacenter att öppet rapportera faktiska siffror gällande sin energiförbrukning. Det blir också allt viktigare för kunder att kunna visa på tydliga siffror när det gäller sin påverkan i deras värdekedjor, så kallade Scope 3-utsläpp.
Sammanfattningsvis så får frågan kring lagring och datacenter en allt mer central roll i hållbarhetsarbetet bland CIO:er. Det som också lyfts fram i diskussionen är att det är av yttersta vikt för en CIO att hålla sig informerad, uppdaterad och engagerad i dessa frågor för att underlätta arbetet med hållbar IT internt, men även för ett bättre samarbete över organisationsgränserna. En sak är tydlig: Det är genom att samarbeta och genom att ställa krav i hållbarhetsfrågorna som vi kan bidra till en mer hållbar samtid och framtid.