Energiförbrukning och grön el
I Norden har vi privilegiet att kunna tillgå grön el tack vare vår vind- och vattenkraft. Men med ökande teknikanvändning, internationella datahallar i Sverige och elfordonets intåg ökar behovet av el snabbt. Detta innebär att vi nu köper el från mindre gröna källor. Hur kan man minska sin elförbrukning? Kan man bidra till elnätet med egenproducerad el? Hur kan man påverka mängden grön el i elnäten i andra länder? Det försöker vi reda ut i detta område.
Frågor att ställa sig
- Mäter ni hur mycket energi era IT-miljöer förbrukar?
- Köper ni grön el?
- Ställer ni krav på att era leverantörer köper grön el?
Expertens insyn i datacenter och energi
Datacenter är IT-branschens fabriker där en stor mängd information tas emot för att lagras, hanteras och beräknas för att sedan distribueras vidare till oss användare. Insatsvaran för att driva datacentren är elenergi, stora mängder elenergi. Elanvändningen i datacenter beräknas uppgå till ca 300 TWh/år (A.Andrae), motsvarande drygt 1% av det globala elbehovet. För att sätta detta i perspektiv motsvarar detta elenergi från 34 st kärnkraftsreaktorer av ”Forsmarks 1” storlek (ca 1000 MW) i full drift, året runt.
Digitaliseringen och med den till följd exponentiellt ökande mängden av information driver på behovet av fler datacenter, både stora som små. I ett förväntat scenario beräknas den globala elanvändningen i datacenter öka mer än 3 ggr till år 2030 (974 TWh/år). Datacenterindustrin är alltså på väg att växa fram som en av de största förbrukarna av elenergi i världen.
Digitalisering och klimatfrågan är två starka megatrender som många styrelser och ledningsgrupper har högt upp på agendan. Finns det då en motsättning mellan dessa två trender? Svaret på frågan är nog både ja och nej. Digitaliseringen ger utan tvekan fantastiska möjligheter till att minska klimatavtrycket i många olika verksamheter men man får heller inte glömma bort att det också krävs en insatsvara, bl.a. i form av ökat elbehov i datacenter som därmed kan ta udden av en del av klimatarbetet.
Vad kan man då göra åt denna motsättning mellan digitalisering och minskat klimatavtryck?
Digitaliseringen är förmodligen något de flesta av oss varken kan eller vill bromsa och då återstår frågan vad man som företag eller användare kan göra för att minska klimatavtrycket från datacenter. Frågan är inte helt enkel eftersom klimatavtrycket beror på flera olika faktorer som t.ex. var någonstans data har processats för olika typer av molntjänster eller hur mycket energi som använts för just din verksamhet.
Datacenterindustrin är relativt ny och därmed i flera avseenden ännu så länge oreglerad och icke transparent. Till skillnad från andra mer etablerade energiintensiva industrier finns t.ex. inga bindande regelverk kring enhetlig mätning och rapportering av energi- och miljöprestanda. Datacenteroperatörer avgör alltså själva hur man mäter, beräknar och rapporterar sin energi- och miljöprestanda från verksamheten. Detta gör också att budskapen kring datacenter är många beroende på källa och att man lätt kan få intrycket av att branschen är bättre eller sämre än vad den egentligen är.
Företag och konsumenter har därför ett viktigt ansvar att som beställare och användare av moln- och datorcentertjänster att ställa krav på transparens och rapportering kring spårbarhet, energi- och klimatavtryck från datacenter. Det är sannolikt den snabbaste vägen mot en förändring, d.v.s. att kunder börjar kravställa datacenter- och molntjänster ur ett hållbarhetsperspektiv.
Presentation av Staffan Stymne
Jag har haft förmånen att ägna större delen av mitt arbetsliv åt energifrågor. Jag har jobbat inom drift, branschförening, marknadsutveckling, biobränslen, produktion, strategi & utveckling samt suttit 14 år i företags ledningsgrupp. Framförallt har mitt arbetsliv präglats av fjärrvärme- och fjärrkyla som är en fantastisk uppfinning för miljön och klimatet.
Hela fjärrvärmens affärsidé är uppbyggd kring en systemsyn som handlar om att ta till vara energiflöden som annars skulle gått förlorade genom att fördela överskott av energi till de med underskott av energi. Några exempel där överskott tas om hand är värme från elproduktion, rester från skogsavverkning och sågverk, olika typer av avfall, värmen i avloppsvatten, kyla från sjöbotten. Det är i mångt och mycket vi har fjärrvärmen att tacka för att Sverige har ett energisystem med så extremt lågt fossilberoende. Det är därför svårt att inte älska fjärrvärme.
Nyligen tog jag steget att nyttja min erfarenhet av energi och systemtänk genom att bli en aktiv del i omställningen som entreprenör. Visionen att transformera datacenterbranschen utifrån ett cirkulärt energitänk och på så vis sänka datacenters klimatavtryck rejält. För mig är dagens datacenter att jämföra med extremt ineffektiva energianläggningar och det vill jag ändra på genom mitt bolag T.Loop.
Checklista 5 saker att börja med
Ta kontakt med din nuvarande eller potentiella leverantör av datacenter- eller molntjänster och ställ frågor, här kommer ett par tips.
Nöj dig inte med ospecificerade uppgifter som t.ex:
- ”Vi använder endast grön och miljömärkt el till våra datacenter”
- ”Vi har värmeåtervinning från våra datacenter”
Fokusera istället på energifakta, t.ex:
- Hur mycket elenergi tillför ni till era datacenter?
- Hur mycket av den tillförda elenergin används till IT-utrustningen, d.v.s. servrarna?
- Hur många av era datacenter har värmeåtervinning?
- Hur mycket värme återvinner ni årligen?
- Hur ser den verkliga energimixen ut i landet eller regionen för era datacenter?
- Hur arbetar ni med energieffektivisering?
Jämför olika leverantörers faktiska energi- och klimatprestanda. Kom ihåg att grön eller miljömärkt el är en hygienfaktor idag och knappast låter sig värderas eftersom det inte säger något om energieffektivitet eller det verkliga klimatavtrycket för verksamheten.
Sätt ett ekonomiskt värde på energi- och klimatprestandan och vikta in det i ditt affärsbeslut.
Väg även in närhetsprincipen i ditt beslut. Överföring av information kräver också energi. Ett datacenter nära dig ger sannolikt ett lägre klimatavtryck än ett som ligger längre bort.
Staffans personliga reflektion
På senare år har energibolagen blivit allt mer intresserade av den så kallade prosument– marknaden. D.v.s. kunder som har någon typ av överskottsenergi eller produktionsresurser som kan göras tillgängliga för energisystemet. På el–sidan handlar det ofta om kunders solcellsanläggningar som kan mata in el på elnätet vid överskott.
I min senaste roll som strategi- och utvecklingschef fjärrvärmebolaget Norrenergi i norra Stockholm kastade vi över oss denna möjlighet och utmaning med stor entusiasm. Vi kom snabbt fram till att datacenter i vårt marknadsområde hade den största potentialen att kunna bidra med överskottsvärme till vårt fjärrvärmesystem. Det är en marknad som redan finns där och den förväntas växa kraftigt. Med utvecklingsarbetet som följde för att ta fram ett koncept för omhändertagande av värme från datacenter fick jag flera insikter. Datacenter har stor utvecklingspotential inom energieffektivisering och energiåtervinning. Datacenter är på väg att bli en riktigt stor energiaktör. Behovet av datakraft och därmed använd mängd el och producerad mängd värme kommer att växa kraftigt den närmaste tioårsperioden.
Jag insåg också att här finns lågt hängande frukt att plocka. I min värld var jag van vid att hela tiden sträva efter att optimera energiprocessen, ofta genom att göra mindre justeringar i tekniken eller driften. Här öppnade sig plötsligt ett helt nytt energiområde där ett relativt enkelt teknikskifte från luftkylning till vätskekylning skulle kunna höja effektiviteten med ca 30% i ett slag. Dessutom borde all värme kunna återvinnas istället för att fläktas bort till ingen nytta. Dessutom finns hittills stora outnyttjade energiresurser i form av batterier och reservkraft. En insikt var att jag förmodligen kommer göra större nytta i datacenterbranschen än i energibranschen för att åstadkomma en förändring på riktigt och är nu övertygad om att datacenter kan bli en framtida energiresurs för vårt samhälle istället för en belastning, d.v.s. om vi gör det på rätt sätt.
Digitalization and energy consumption. Does ICT reduce energy demand?
Vetenskaplig artikel
Lange, S., Pohl, J., & Santarius, T. (2020). Ecological Economics
New perspectives on internet electricity use in 2030
Vetenskaplig artikel
Andrae, A. S. (2020). Engineering and Applied Science Letters, 3(2), 19-31.
Electricity Consumption and Operational Carbon Emissions of European Telecom Network Operators
Vetenskaplig artikel
Lundén, J., Malmodin, J., Bergmark, P., & Lövehagen, N. (2022)
The Energy and Carbon Footprint of the Global ICT and E&M Sectors 2010–2015
Vetenskaplig artikel
Malmodin, J., & Lundén, D. (2018).
Elproduktion och förbrukning i Sverige 2022
Artikel
SCB (2023)
Svenska kraftnät - Kontrollrummet
Svenska kraftnät (2023).
Greenhouse Gas Emissions and Operational Electricity Use in the ICT and Entertainment & Media Sectors
Vetenskaplig artikel
Malmodin, J., Moberg, Å., Lundén, D., Finnveden, G., & Lövehagen, N. (2010).
Electricity Map
ElectricityMap.org
Swedish 
English